Vet ni vad? Positiva, glada och energispridande människor är det bästa att omringa sig med. Min pojkvän, familj och alla mina vänner är riktiga energispridare som jag VET vill mig väl, bryr sig om mig och finns där oavsett vad. Det är det finaste som finns, att veta att det finns folk omkring en som faktiskt bryr sig om en och vill vara ens vän. Är det inte? Att man vet att oavsett vad jag gör för misstag så finns dom där, så vida det inte är något helt galet förstås. Är det inte något helt underbart att vara glad för? Att man har så sjukt bra människor omkring sig?
Ibland känns allt rätt värdelöst, någongång då och då känns det som att ingenting går och jag vet ju om att precis alla känner såhär i vissa perioder. Men hur gör man för att ta sig igenom sådana perioder? Jo, man måste våga uppskatta det man har!! Vi ska inte alltid behöva sträva efter det jobbet, den utbildningen, den lönen.. Vi måste stanna upp och inse att vi faktiskt har det väldigt bra. Jag har varit lite grinig i perioder nu när jag inte har ett heltidsjobb, jag har känt mig kass och ganska låg vissa dagar men så har jag funderat över det här. Alla människor har det lite tuffare då och då och när det kommer till just sådana saker som jobb, pengar och skola så ska det inte få ta över. Jag menar, om det skulle hända en något allvarligt, något som man kanske inte kan styra över eller att någon i ens närhet försvinner så betyder inte pengar, skola eller jobb någonting alls, det känns SÅ oviktigt.
Jag har bestämt mig nu för att, jag mår bra, jag måste tillåta mig själv att faktiskt må bra och vara glad trots att jag inte har ett heltidsjobb, vilket jag gärna vill ha. Jag har ju faktiskt hundratals saker att vara överlycklig för, vilket jag egentligen är.. men på något sätt i bakhuvudet så känner jag mig lite low för att jag inte har det jobbet jag vill ha just nu, kanske inte den lönen och så vidare, ni vet säkert vad jag menar. Den där eviga väntan efter ”lyckan” men vad är det att vänta på? Jag har ju massa saker att vara lycklig för, varför inte vara det då? Det är som att det finns någon omedveten press som ligger och lurar, att vi inte kan vara lyckliga förrän allt är på plats, förrän man har det där drömjobbet, bor i sin drömlägenhet eller är klar med sin utbildning.
Många av oss måste bli bättre på att leva i detta nu och uppskatta allt det man har. Varje morgon när jag vaknar så ska jag istället för att känna pulsen slå av stress för allt jag MÅSTE göra så ska jag påminna mig själv om att det är en ny dag, med nya tag, allt som hänt är historia och att ”everyday is a second chance” och försöka vakna och vara riktigt glad över allt som finns. Tänk så mycket roligare allt skulle bli då. Om vi verkligen visa hur glada vi är för det vi har! Inte gå och vara bittra över att mobilen har gått sönder eller att lönen kommit försent.. Precis som de barn var som jag hälsade på i Syd Afrika som aldrig ens kunde drömma om en dator som jag sitter och skriver på nu… Dom blev liksom glada för den ballong vi gav dom, helt totalt överlyckliga. SÅ FINT!
Nej, all negativ energi ska bort. Jag ska sträva efter att vara mitt gladaste och bästa jag, varje dag oavsett småbekymmer.
