Vilka är det som inte lyckas med sitt mål? Jo dom som ger upp. Det har jag lärt mig från dansen, jag gav upp min danskarriär och dom som fortsatte är duktiga dansare nu. Enkelt. För att inte vilja ge upp krävs det en hel del men framförallt passion för det man gör, det brukar göra så att det krävs betydligt mycket mer för att ge upp.
Jag hade ett jättejobbigt 2015, framförallt privat i början på året vilket gjorde att jag hade svårt att sköta mitt jobb. I samband med mitt röriga jag flyttade jag runt och jag hade ingen ordning på mina saker alls, jag adressändrade ett flertal gånger med bolaget registrerat på mig, jag visste inte var jag hade alla mina saker och hade verkligen ett känslomässigt kaos både privat och i jobbet. Mitt jobb till skillnad med vissa andras går ju ut på att jag är stabil och kan leverera. Hela businessen drivs ju av bara mig och eftersom jag hade svårt att ens ta hand om mina känslor och mig själv var det svårt att leverera bra med SA-shop och bloggen. Mina leverantörer svek mig i samma veva också och det kom inte in några pengar vilket gjorde att bolaget nästan åt upp sig själv.. Varför kommer aldrig en dålig sak ensam? I och för sig så brukar jag tycka att en bra sak ofta för med sig fler bra saker.
Men, jag gav inte upp! Jag fick frågan om att köra med Nakd och tackade ja. Gjorde allt i min makt jag kunde för att få ordning på bolaget och gav det en ny chans med nya krafter och med lärdom från mina tidigare misstag och motgångar. Jobbade dag ut och dag in, levde för shopen igen och försökte i samma veva få ordning på mitt liv i övrigt. Låste in mig i jobb!
Jag har kämpat och krigat och det har stretat emot så många gånger så ni anar inte, varje gång tänker jag att när jag en dag kommer kunna inspirera andra unga entrepenörer så kommer dom historierna om när jag var nära på att dra hela bolaget i konkurs inspirera i och med att jag då kämpade ännu hårdare. Lärde mig av mina misstag, gav det lilla extra. Jag behövde plötsligt visa vad som krävdes ordentligt! Jag har sett min dröm om SanneAlexandra krascha totalt två gånger och båda gångerna har det känts som att precis allt jag byggt upp slitits ifrån mig men jag har gråtit, varit arg och sedan använt känslorna som bränsle och envisats med att köra vidare. I några skeden har till och med med min pappa som är delägare i bolaget tvivlat på om det varit värt att fortsätta, det är en svår bransch, tro mig! Sjukt svår. Jag har bett honom finnas där när det varit som svårast med bolaget och talat om för honom att det kommer gå, att jag kommer klara det och att jag aldrig kommer ge mig! Det har varit riktigt tufft i perioder eftersom jag inte kunnat ta ut lön och när jag inte tjänat tillräckligt mycket på bloggen, jag har verkligen försökt kriga på allt jag kan med alla möjliga jobb, dj-gig, samarbeten och i början av min karriär när jag drog igång SA-shop extrajobbade jag på restaurang för att få det att gå runt. Att jag är envis och brinner för detta är det som gjort att jag fortfarande står upp och är stolt över det jag gör. Jag har också haft J bredvid mig som sagt åt mig ”Du slutar inte! Du kan det här, det är det här du ska göra” och jag har fortsatt, trots svårt att sova vissa kvällar.
Och nu, efter väldigt hårt jobb har hela min business aldrig gått bättre. Försäljningen har aldrig varit så bra och jag har verkligen en lönsam business, som jag kämpat för, det är så cool känsla. Nu kan jag ta ut lön och bloggen är också mer lönsam än tidigare. Men, min största vinst i det hela är att jag fixat som bitarna som jag egentligen är dålig på, siffror och papper. Jag förstår hela businesstänket kring SA-shop såklart, det är inte det men eftersom jag är bättre på att vara kreativ och att sälja/marknadsföra så har vissa bitar som jag är sämre på inte fått lika mycket kärlek. Och eftersom jag är ensam och den som sköter alla bitar så behövde jag få ordning på varenda papper som berör SA-shop och som jag krigat med mina plastfickor och anteckningar på varenda kvitto. Jag som annars inte är så organiserad utan har lite mer ett så kallat ”organiserat kaos” Nu vet jag varenda papper och sladd är. Terapi för själen att ha koll på ALLT man äger. I framtiden så vill jag ju såklart kunna anställa folk som har expertis inom sina områden, så att jag kan fokusera på bara det jag är bra på men eftersom jag fortfarande är så liten är det ju så sjukt utvecklande. Det är som en skola för mig!
Jag körde en bokföringskväll ikväll, betalat räkningar, fakturerat och gått igenom alla mina kvitton och allt stämde. Det här med att se att varenda kvitto stämmer överens med varenda transaktion sedan i Januari är sån tillfredsställelse för mig som verkligen försökt vara bra på alla bitar i bolaget.
Nu händer det. Glöm inte att det är bara när det är mörkt vi ser stjärnorna! Jag är så sjukt glad ikväll över att känna att jag har sådan kontroll nu, det har aldrig flutit på så bra som nu, på någon front i mitt liv. Peppar peppar. Det är dessa dagarna jag ska minnas när det går tungt nästa gång, att det ordnar sig och att om jag bara fortsätter kämpa så kommer jag att ta mig förbi nästa motgång med.
Och jag säger inte att jag är så fantastisk duktig och att ni borde berömma mig, jag vill bara få er att känna att ni KAN och när det känns som mest tungt så ge inte upp, ni kommer att få kvitto på det till slut och den känslan är obeskrivlig! Följ era drömmar och kom ihåg att den enda människan som inte misslyckas är den som aldrig försöker.
”Success is a poor teacher. We learn the most of ourselves when we fail, so don’t be afraid of failing. Failing is part of the process of success. You cannot have success without failure. So unsuccessful people are people who never fail”
Och eftersom jag försöker stanna upp ibland och komma ihåg att klappa mig själv på axeln så köpte jag en present till mig online (har aldrig förstått det med att belöna sig själv men det är nog min nya grej!) och så köpte jag hem en av mina favoriträtter Chicken Tikka Masala. Nu KÖR vi!
