Vissa dagar saknar jag L.A, Johanna och mina andra vänner där borta så att det gör ont. Jag, Johanna och Sebbe hade en helt galet rolig tid där borta och nu när Sebbe flyttar tillbaka i Augusti får jag ont i hjärtat. Jag måste komma och hälsa på er nu i Augusti!! Ååå vilken sjuk känsla detta är.. Ni är saknade!!! Från att umgås varje dag och prata hela tiden till att vi ses en gång i halvåret. Men det är bra att ni bor i samma stad, det blir lättare för mig att få träffa er båda samtidigt =)

Saknaden kommer nog följa med mig och Mr var vi än bosätter oss, vi har fasiken riktigt nära vänner och till och med familj långt ifrån oss.

Varför kan man inte samla alla sina nära och kära och ha alla på samma ställe?