Då var det den där tiden på året igen här i Sverige då många av oss vill börja träna igen, gymmen är by fact fulla efter jul och nyår och i Mars finns krigarna kvar på gymmen, dom som inte gett upp. Jag vet själv hur det är!

Så, nytt år & klyschornas klyschor- nya möjligheter. Jag har inte satt upp några direkta mål mer än att jag bara SKA (finns inga ursäkter) träna 3-4 dagar i veckan och gå ett par promenader på det, då mår jag som bäst. Utan tvekan, har alltid gjort det, till och med flera gånger om dagen tidigare så nu ska jag röra på mig. Jag behöver göra av med energi och få jobba med kroppen, jag blir mycket lugnare då. Det är en ego-boost att träna, en av dom bästa kickarna mitt psyke kan få! För dig kanske det låter mycket men vi alla är  ju olika och har olika behov. We are all different.

Ni är väldigt många som kommenterar och även mailar om hur jag äter och tränar så nu ska vi reda ut det tänkte jag! Hur tränar jag?  Senaste åren har jag tränat ca 3 dagar i veckan och gått väldigt mycket promenader, har gått extremt mycket senaste 2 åren. Jag rör gärna på mig och gillar inte att sitta still förutom vissa dagar då energin är helt bortblåst såklart, jag är ju ingen maskin. Vi behöver ju vila och ladda batterierna såklart. Hur äter jag? Jag äter precis allt men försöker tänka att jag ska hålla mig till 80 % nyttigt och 20 % onyttigt, det känns fair mot min kropp och det är lätt att hålla, det känns verkligen hållbart. Jag äter kolhydrater (en fråga jag ofta får) Det går inte en enda dag utan att jag gör det! Jag äter aldrig bara sallader, det funkar inte på mig och jag tycker inte det är så gott att bara äta sallad. Jag går inte upp ett gram när jag äter pasta, potatis eller ris i rätt mängd. Däremot försöker jag i veckorna numera att äta bra kolhydrater så som bulgur, råris, matvete, bönpasta, sötpotatis os.v, det gillar min kropp också och man blir mätt på ett skönare sätt och energin tryter inte lika snabbt som när jag äter snabba kolhydrater. Jag unnar mig när jag känner för det och har på riktigt aldrig ångest över något jag ätit, jag har faktiskt, tro det eller ej hittat en balans och känner ingen stress över min kost eller träning! Jag unnar mig verkligen när jag vill det. I Sydafrika nu snittade jag säkert 15 pizzor för att dom var så extremt goda men det är ju inget jag kommer fortsätta med haha. Inte hållbart & särskilt näringsrikt kanske =)

Jag är väldigt medveten om mina val och jag tror att det är nyckeln till det mesta man vill ha kontroll på. Jag vet vad jag stoppar i mig, jag försöker att dra ner på mycket socker i min kost, jag väljer juicer, bröd, yoghurtar och maträtter med mindre socker i då socker är farligt för kroppen, läs om socker HÄR. Jag försöker att äta mer cleant än vad jag gjort tidigare så jag försöker hitta recept ibland när man inte måste ha så mycket mjölkprodukter i dvs som i såser os.v, vi är många som äter för mycket mjölkprodukter vilket inte är bra för kroppen, det är slembildande och kan leda till olika sjukdomar. Läs mer HÄR.

När jag pratade kost med min syster och några andra för ett tag sedan vet jag att bland annat min syster tyckte jag var lite överdriven när vi diskuterade kost över lag i och med att det kanske lät konstigt att jag gjorde vissa val då jag inte vill gå ner i vikt men hela grejen är att det jag väljer att äta har att göra med hur det påverkar min kropp inuti, det har jag börjat fokusera mycket på på sista tiden.  Jag tycker hälsa är intressant och jag tycker att man borde göra smarta val för sin kropp, vi har ju bara en kropp och för mig känns det helt overkligt hur man kan välja att lägga all sin tid på tex sitt jobb och att bli bättre på det och strunta totalt i sin egen hälsa för utan vår hälsa kommer ju ingenting spela någon roll? Vi bör ju orka och vara friska så vi måste ju sköta om oss själva medan vi utvecklar oss inom andra områden. Jag tycker att man är smart om man väljer att vara snäll mot sin kropp, det vill säga ta hand om den, träna, äta rätt och ta hand om sitt inre. Vad spelar det för roll om jag blir 45 år och sitter med en superkarriär men jag har dragit på mig både fysisk och psykisk ohälsa? Vi måste ta hand om oss.

Många i vår generation tycker att ”vanlig mat” är spaghetti carobonara eller köttbullar med mos och gräddsås, det är ju det för att vi är uppvuxna med det men är det BRA mat? Nej. Det är ju inget som är farligt just där och då men ämnena i mycket av den mat vi tror är bra är inte alls bra för våra kroppar, det klart att en idrottsman kan äta hur mycket snabba kolhydrater som helst utan att lägga på sig men det kanske inte är bra för kroppen, det ger heller kanske inte lika bra energi som andra slags kolhydrater. Snabba kolhydrater är fulla av socker och socker är INTE bra för oss, varken kroppen eller hjärnan. Ni får gärna kommentera om ni blir sura eller provocerade av det jag skriver för det blir ofta folk blir det när jag diskuterat detta. Jag äter liknande rätter själv, det är inte det men det är inte BRA mat och det är bra om vi blir medvetna om vad som är bra att stoppa i oss och inte för därefter kan vi göra aktiva val.

Jag själv lite orolig när jag hör folk tycka  att ”nu är det nog med skräpmat nu vill jag äta vanlig mat, så som falukorv och makaroner” Det är för mig också en dålig rätt, inte näringsrik för fem öre och ingenting kroppen egentligen mår bra av. Jag tror att vi behöver mer ”ren” mat, mindre såser, mindre snabba kolhydrater, mindre socker, mindre snabbmat och mer lax, närodlat, bra kolhydrater, sallad, frukt. Väldigt många tror att dålig mat är pizza & pommes och att allt vi ätit hemma jämt som inte är typisk snabbmat är bra.

Till sist, jag vill inte gå upp eller ner i vikt, jag vill inte punktförbränna eller bygga något speciellt men självklart vill jag hålla mig tränad och snygg, jag vill ju känna mig fin? Jag är ung, jag är 25 år och vill såklart ha en kropp som fungerar och ser bra ut. Glöm bara inte bort att vi alla ser olika ut, har olika förutsättningar och olika mål. Det viktigaste är att vi MÅR bra och för mig betyder det att jag har en kropp som orkar, energin är så viktig i mitt jobb och i min vardag. Försök hitta din balans och jämför dig ALDRIG med någon annan, det kommer aldrig leda till något bra. Jämför dig med dig enbart med dig själv, det är den bästa måttstocken men var realistisk, du behöver ju inte jämföra dig med hur du såg ut när du var 20 ifall du är 45, var snäll mot dig själv, på alla sätt <3 Det känns idag som att det är så extremt åt båda hållen, vissa människor är jätteohälsosamma och ligger i riskzonen medan andra halvan känns som dom tränar stenhårt och knappt äter någonting för att uppnå något galet ideal som inte är ens värt att sträva efter. Balansen? Hur hittar man den? Det är ju svårt och man får prova sig fram men glöm för guds skull inte att tillfälliga dieter kommer att hjälpa er att gå ner för JA men det håller inte, våga tänka långsiktigt för er egen skull.

Nu kör vi 2015, det ska definitivt bli ett hälsoår för mig. Gör något idag som du kommer tacka dig själv för i framtiden! Ni är alla grymma och vi tjejer måste inse att vi är fina som vi är, jag hör sällan killar kritisera oss utan det känns som att tjejer kritiserar tjejer. Nu lägger vi allt det åt sidan och ser till att få oss själva att må bra, då kommer vi automatiskt sluta jämföra oss med andra och bara fokusera på oss själva! Go ladies, förstå vilka grymma kroppar vi har?!